söndag 29 april 2018

Vandring i gränstrakter

Station Island, Lough Derg i County Donegal. (Irland).

År 1986 for Colm Toibin på en resa längs den engelsk-irländska gränsen - han använde sig mestadels av apostlahästarna för att ta sig fram och resultatet blev en bok som kom ut året därpå. Toibin reste i spåren av det så kallade "Anglo-Irish Agreement" från november 1985- ett slags valhänt försök att lösa problemen i norr. "The Troubles" hade då plågat Nordirland sedan slutet av 60-talet och tusentals människor hade mist livet. Överenskommelsen av år 1985 blev ett totalt misslyckande och våldet fortsatte.

Colm Toibins reportageresa är mycket välskriven och sidorna är fyllda av den kusliga och obehagliga stämning som rådde i de här trakterna vid den här tiden. Toibin färdas fram och tillbaka - ibland vet han inte vilken sida av gränsen han befinner sig på och det gäller att vara noga med vem man frågar.
I Donegal (Eire) deltar Toibin i pilgrimsvandringen på Station Island. Det är en tre dagars barfotavandring runt olika "stationer" och under fasta och nattvak. Kapitlet har mycket passande fått titeln "Dark Night of the Soul" och det är sannerligen ingen sinekur att företa den här vandringen.

I Enniskillen (County Fermanagh, Nordirland) passerar vandraren förbi Portora Royal School- en institution som plågat både Oscar Wilde och Samuel Beckett. Så här skriver Beckett om sin tid där:
"They gave me courses on love, on intelligence, most precious, most precious. They also taught me to count, and even to reason. Some of this rubbish has come in handy on occasions, I don't deny it, on occasions which would never have arisen if they had left me in peace. I use it still, to scratch my arse with."

Toibins reportageresa slutar i County Armagh och det sista han fäster blicken på är de mörka moln som tornar upp sig vid horisonten. Det skulle dröja tjugo år till innan gränstrakterna blev mera fredliga. Toibins bok känns som ett viktigt tidsdokument och gränsen mellan de två länderna kommer att hamna i fokus snart igen i och med Brexit.


3 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

tyckt mycket om det jag hittills läst av Colm Tóibín

Hanneles bokparadis sa...

vi var i Belfast och Nordirland vid jul, man kunde inte se nån gräns, knasigt om det blir vägtullar med brexit, för folk som ska köra till jobbet..

Jag hade inte koll på att i Belfast har man pund och Dublin euro... hade helt fel valuta på julmarknaden i Belfast - växlade pengar i Sverige på ett litet ställe, de hade inte koll heller (resebyrån kunde ha informerat).

Ingrid sa...

Hannele: Gränsen är inte alltid märkbar- ( jag korsade över ett par gånger på 70-talet.) Det var färgen på brevlådorna och så pubarnas inredning som fick ge ledtrådarna. Retfullt för dig med valutan. Det var enklare förr- åtminstone i republiken där man kunde handla med både engelska och irländska pund. Det är förstås länge sedan nu.